Syfte

Jag har aldrig tidigare läst, eller över huvud taget följt någon blogg. Bloggar för mig har alltid varit en fjortisgrej förankrat i ett oförklarligt behov av att synas och höras utan att ha så mycket att säga, med fokus på att antingen spegla ett fejkat instagram-liv eller att bli ”känd”.

Detta har dock förändrats på senare år när jag insett att bloggar också används mycket som åsiktsforum. Väldigt ofta med PK-åsikter såsom:

-       ”kan inte träningshetsen sluta, man måste ju få äta lite godis när man vill?”

-       ”alla män borde vara feminister eftersom det handlar om jämställdhet”

-       ”SD är rasister”

-       ”kurvigt är sexigt”

Att bli känd genom en blogg betyder att man har många läsare. Många läsare betyder många människor som tolkar, tyder och tycker. Man påverkar alltid mer än man tror. Jag har de senaste dagarna fokuserat på att följa och läsa länkar till andra bloggar i blogginlägg. Där fokus ligger på att antingen hålla med eller att inte hålla med. Ingen behöver kunna något, vara påläst eller expert, alla bara tycker. Alldeles för många läsare, ofta unga, är inte källkritiska och har svårt att skilja på åsikt och fakta. Man borde alltid skaffa sig en egen grund att stå på och vara öppen för att ändra åsikter, gärna ofta och radikalt, för det är det som är det underbara med att tycka, ingen har rätt samtidigt som alla har rätt. Det farliga ligger i att endast följa en sorts åsikter utan en kritisk inställning. På sikt blir det då en sorts hjärntvätt och man glömmer bort att tänka själv.

Det är därför jag startar den här bloggen. För att dela med mig av mina egna, ofta kritiska och ibland väldigt kreativa åsikter. Ofta kommer jag kommentera andras åsikter och försöka peka på brister och avsaknaden av fritt tänkande. Jag vill mer än gärna diskutera, argumentera och ändra mig. Jag kommer ha starka åsikter men hoppas att många säger emot mig och att någonstans på vägen inser så många som möjligt att ingenting är rätt samtidigt som allting är rätt, det beror bara på vilken sida man står på och vilka argument man råkat höra eller läst.  

Jag väljer att skriva anonymt för att fokus inte ska ligga på nationalitet, kön, ålder, klass eller utseende. Det är bara då en åsikt kan stå ensam och bli bedömd för vad som faktiskt sägs, inte vem som säger det.